Peter Degerfeldt och Sophia Bark skriver i FörvaltarForum om vad Du bör tänka på vid upphandling av teknisk konsult.
Fråga: Vi kommer att utföra en större ombyggnad på en av våra fastigheter och avser att handla upp en teknisk konsult för projekteringen och även för projekt- och byggledning. Finns det något särskilt som vi bör tänka på vid upphandlingen för att undvika problem och konflikter i framtiden?
Svar: I dag är både tekniska lösningar och genomförandeprocesser allt mer komplexa och ställer andra krav på samverkan mellan olika specialister än tidigare. Arkitekter och övriga byggkonsulter (till exempel konstruktörer, projektörer, geotekniker) har ofta en nyckelroll med sin specialistkompetens, vilken byggherren och entreprenörerna är i behov av för att fullgöra sina uppgifter.
Inom bygg- och anläggningsverksamhet har projekteringen, det vill säga den planeringsprocess som föregår byggandet i tekniska och estetiska avseenden genom framtagande av beräkningar och tekniska beskrivningar, en avgörande betydelse.
Det är i det tidiga projekteringsskedet som en mängd beslut fattas som sedan kommer att avgöra produktionskostnaden, byggnadens kvalitet och kostnader för drift och förvaltning. En bra genomförd projekt- och byggledning ger även en rationell och kostnadseffektiv byggprocess.
Delat konsultuppdrag innebär att byggherren själv träffar avtal med de olika konsulterna och ansvarar för samordningen alternativt ger någon av konsulterna i uppdrag att svara för samordningen. Respektive konsult har därmed ett eget avtal med byggherren.
Generalkonsultuppdrag innebär att byggherren ger uppdrag åt enbart ett konsultföretag att ansvara för all den projektering som krävs i projektet. Generalkonsulten har i sin tur möjlighet ge uppdrag åt andra, s k underkonsulter, att utföra delar av uppdraget för vilka generalkonsulten inte har egen kompetens eller resurser.
Konsultgruppsavtal innebär att en grupp konsulter ingår ett gemensamt avtal med byggherren. Detta medför att konsulterna får ett solidariskt ansvar för projekteringsåtagandet. Konsulternas försäkringslösning bör utredas, se nedan.
Standardavtalet ABK 09 är utformat för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet men lämpar sig även för andra typer av konsultuppdrag. För att detta standardavtal ska gälla mellan parter som träffar avtal måste det särskilt skrivas in i avtalet att ABK 09 ska gälla.
Rådet är att åberopa detta avtal vid upphandling av tekniska konsulter. På så sätt kommer många viktiga frågor gällande till exempel försening, ansvar för skada, försäkring, konsultens ersättning och preskription att redan från början redas ut och utgöra avtalsinnehåll.
Ett förseningsvite bör definitivt övervägas i vissa typer av uppdrag, det vill säga om konsulten inte kan hålla den avtalade tidplanen för leverans av uppdraget är konsulten skyldig att utge ett förseningsvite. Fördelen med ett förseningsvite är att skadans storlek inte behöver redas ut och att det är förutbestämt.
Om inget vite avtalas kan konsulten ändå bli skadeståndsskyldig för försening (4 kap 6 § ABK 09) men skadeståndet är begränsat till arvodets storlek och högst tio prisbasbelopp (prisbasbeloppet är 45 500 kr år 2018).
Vill man avtala om ett högre skadestånd får det förhandlas och skrivas in i avtalet. Det är dock viktigt att väl överväga skadeståndsbeloppet då det blir begränsat till just den summan. Risken är att vitet inte täcker hela byggherrens kostnad för det fall försening skulle uppkomma.
Det kan vara bra att vid upphandlingen se över konsultens skadeståndsansvar. Det är bra att känna till att det finns en begränsning av konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget till 120 prisbasbelopp (5 kap 3 § ABK 09). För det fall det är fråga om till exempel ett mycket omfattande uppdrag bör det övervägas om skadeståndsansvar är väl avvägt mot uppdragets omfattning.
Vill man reglera ett högre skadeståndsbelopp eller koppla det till vissa moment i uppdraget måste det förhandlas och tydligt anges i avtalet. Det kan också vara värt att veta att om ett konsultgruppsavtal har ingåtts är, som ovan nämnts, konsulterna solidariskt ansvariga för åtagandet och om någon av konsulterna blir skadeståndsskyldig kan byggherren framställa kravet mot var och en av konsulterna i konsultgruppen. Generalkonsulter kan inte heller undgå ansvar för anlitade underkonsulter.
Vid upphandling av teknisk konsult bör också noggrant övervägas vilket försäkringsskydd som behövs. Vid upphandling av teknisk konsult bör, som framhållits ovan, försäkringsbeloppet noga övervägas så att det täcker ett avtalat skadeståndskrav. Om parterna i sitt avtal skrivit att ABK 09 ska tillämpas men inte avtalat specifikt om skadeståndsansvaret gäller försäkringen med begränsningen 120 prisbasbelopp (se stycket ovan).
Konsulten ska enligt 5 kap 10 § ABK 09 teckna och under ansvarstiden ha en konsultansvarsförsäkring (försäkringen ska gälla så länge konsulten bär ett ansvar, det vill säga tio år från det att uppdraget avslutats). Det är bra att komma ihåg att den ”normala” konsultansvarförsäkringen inte gäller för skador som orsakats av andra konsulter i konsultgruppen, till exempel vid konsultgruppsavtal. Det är därför lämpligt att överväga en särskild försäkringslösning vid denna form av avtal.
ABK 09 innehåller två ersättningsformer för konsultuppdrag, fast arvode eller rörligt arvode (6 kap 2 § ABK 09). Vid rörligt arvode är det vanligt att parterna överenskommer om en budget för uppdraget. Vad som är bra att känna till är att ”budget” och ”budgetpris” inte är bindande för konsulten (det vill säga ej en fråga om ett fast pris, se begreppsbestämningarna i ABK 09).
Konsulten är dock skyldig att skriftligen underrätta beställaren om konsulten inser att budgeten överskrids (6 kap 6 § ABK 09). Denna skyldighet är inte kopplad till någon sanktion. Detta innebär att beställaren inte kan undgå betalning om konsulten underlåter att underrätta om detta.
Det kan därför vara lämpligt att i avtalet med konsulten skriva in en sanktion, till exempel att konsulten förlorar rätt till ersättning utöver budget om inte underrättelse sker. Domstolen har dock öppnat upp för att underlåtelse av underrättelse kan medföra en skadeståndsskyldighet för konsulten (se bland annat Göta Hovrätts dom 2014‑10-29 i mål T 2094-13).