Hoppa till huvudinnehållet
Artiklar

Personalliggare nu även i byggbranschen

01 december 2016

Landahls medarbetare Peter Degerfeldt har skrivit en expertkommentar i Blendow Lexnova där han skriver om det nya kravet på personalliggare som införs i byggbranschen fr o m årsskiftet 2015/2016. Kommentaren belyser bl a vem som är skyldig att föra personalliggare och frågor kring delegering av ansvaret.


Från och med 1 januari 2016 införs i byggbranschen personalliggare (motsvarande bestämmelser finns inom t ex restaurang- och frisörbranschen). Skatteverket har meddelat anvisningar gällande detta som återfinns på myndighetens hemsida. Liggaren ska föras elektroniskt och föras på en byggarbetsplats. Enligt Skatteverket är en byggarbetsplats en plats där det bedrivs byggverksamhet. Med byggverksamhet menas vidare näringsverksamhet som avser om-, till- eller nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet (och som inte omfattas av reglerna om personalliggare i restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet). Liggaren är en förteckning. I liggaren ska det varje dag antecknas vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen. I liggaren ska det också antecknas när de verksamma personerna börjat och slutat sina arbetspass. De nya bestämmelserna gäller byggverksamhet som startas efter årsskiftet 2015/2016. Men det ska noteras att bestämmelserna även gäller byggverksamhet som startats innan dess, om verksamheten beräknas pågå till efter den 30 juni 2016.

Syftet med en personalliggare är att motverka svart arbetskraft och att kontrollen på vilka som vistas på byggarbetsplatsen ökar. Ytterligare ett syfte sägs vara att det ska främja en sund konkurrens i branschen. Bestämmelserna är införda på initiativ av Sveriges Byggindustrier, entreprenörernas arbetsgivarorganisation.

Beställarens/byggherrens (härefter beställaren) skyldigheter är att anmäla byggarbetsplatsen till Skatteverket innan byggverksamheten påbörjas. När byggverksamheten avslutas ska även detta meddelas Skatteverket. Det åligger beställaren att tillse att det finns rätt elektronisk utrustning på arbetsplatsen så att liggaren kan föras. Beställaren ska också ha tillgång till den samlade liggaren. Dessutom ska Skatteverket vid ett kontrollbesök på byggarbetsplatsen ha en omedelbar tillgång till liggaren och omedelbart kunna ta del av alla uppgifter i den samlade liggaren och det såväl på skärm som på papper (med eventuella uppgifter dekrypterade).

Byggarbetsplatser med sammanlagda arbets- och materialkostnader understigande fyra prisbasbelopp är undantagna kraven. Tilläggsbeställningar kan således medföra att en entreprenad med en kontraktssumma understigande fyra prisbasbelopp plötsligt kan omfattas av bestämmelserna. Konsumenter är undantagna bestämmelserna.

Skatteverket har i sina anvisningar skrivit att det är möjligt för beställaren att lägga ut ansvaret på totalentreprenören. I många fall handlas en totalentreprenör upp på standardavtalet ABT 06 och totalentreprenören har inte bara ett utförandeansvar, utan även ett funktionsansvar. Skatteverket måste i sina anvisningar ha skrivit fel. Det måste – anser jag – vara fullt möjligt att lägga ut ansvaret även på en generalentreprenör som är upphandlad på t ex standardavtalet AB 04, eller i de fall där enbart en enda entreprenör handlas upp. Nyckelfrågan är således om beställaren handlat upp en eller flera entreprenörer. Vid delad entreprenad är det inte möjligt att fullt ut lägga ut ansvaret på någon av entreprenörerna att ansvara för och föra personalliggaren. Sedan måste det naturligtvis vara fullt möjligt att civilrättsligt komma överens om att det är någon av entreprenörerna som svarar för personalliggaren. Däremot kan inte beställaren med befriande verkan gentemot Skatteverket vid delad entreprenad överföra ansvaret på någon av entreprenörerna.

Entreprenören har alltid ansvar för att föra in uppgifter i liggaren gällande vilka som varit verksamma och under vilka tidpunkter. Detta avser då inte bara anställda, utan även andra som på ”något sätt deltar i byggverksamheten”. Uppgifter om personer som under kortare tid bara lastar eller lossar material, hjälpmedel och varor behöver inte föras in. Men personer som arbetar med en långvarig lossning ska tydligen registreras – hur nu en långvarig lossning definieras. Verksamma personer ska registreras direkt på så sätt att personnummer, namn, organisationsnummer, samordningsnummer, byggarbetsplatsen identifikationsnummer etc ska registreras. Entreprenören kan inte hindra varken Skatteverket eller beställaren från att ta del av uppgifterna i liggaren. Uppgifter i liggaren ska sparas under två år efter det kalenderår då företagets beskattningsår gick ut.

Således medför de nya reglerna – som oftast när nya bestämmelser införs – att administration och kostnader ökar.

Den som inte uppfyller kraven kan bli skyldig att betala en kontrollavgift. Skatteverket har noterat att tiden är knapp tills de nya bestämmelserna träder i kraft. Det finns en risk att berörda parter inledningsvis får svårt att fullgöra sina skyldigheter. Skatteverket har därför låtit meddela att under första halvåret 2016 kommer Skatteverket att ta särskild hänsyn till sådant som påverkat möjligheterna att uppfylla kravet på personalliggare och kommer att vara återhållsamma med att ta ut kontrollavgifter under första halvåret av 2016.

Så snart byggarbetena avslutats upphör skyldigheten att föra personalliggare. Sker en reklamation och fel ska avhjälpas måste dock systemet återupptas.

I tidningen Byggindustrin (nr 15, oktober 2015) framgår bl a att i varje fall de stora entreprenadföretagen (Skanska och NCC t ex) ligger långt framme i sina förberedelser för systemet med personalliggare. Av artikeln framgår vidare att de bl a kopplat uppgifterna i personalliggarna med nära anhöriguppgifter. Således kan personalliggaren tjäna andra syften än enbart fiskal karaktär. En advokatkollega, Johan Wingmark, har i krönika i ovan omnämnd tidning även funderat över om inte personalliggaren även kan få betydelse som bevismedel i tvister angående t ex hinder eller rubbning (störning) och därmed vara ett komplement till byggdagboken (som kanske inte alltid så noggrant förs på byggarbetsplatsen).