Hoppa till huvudinnehållet
Artiklar

Vad innebär försäkringsplikten enligt AB 04 och ABT 06?

25 mars 2019

Henning Rönström svarar i Förvaltarforum på frågan vad försäkringsplikten innebär enligt AB 04 och ABT 06.


Vad beställare och entreprenör bör tänka på och vara överens om.

Få branscher tvistas det lika mycket i som i byggbranschen. Ett väl utformat försäkringsskydd har förvisso potential att minimera de negativa effekterna av dylika tvister och att det inom de i entreprenadbranschen vanligt tillämpade standardavtalen inarbetats en försäkringsplikt torde därför inte förvåna någon.

Vad försäkringsplikten egentligen innebär och vad de försäkringar, parterna i och med denna har en skyldighet att teckna, faktiskt ska täcka är för många dock inte lika självklart.

Parternas ansvar enligt AB 04 och ABT 06

Försäkringsplikten förstås genom den grundläggande ansvarsfördelning standardavtalen ålagt parterna i en entreprenad. I AB 04 (Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader) och ABT 06:s (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten) femte kapitel, klarläggs den ansvarsfördelning som ska gälla mellan beställare och entreprenör och som ligger till grund för försäkringsplikten.

Enligt paragraf 1 ansvarar entreprenören under entreprenadtiden för all skada på ej avlämnad del av entreprenaden som inte beror på beställaren eller kan tillskrivas händelser av ren force majeure-karaktär. Enligt paragraf 9 svarar part för skada på motpartens arbete som orsakas genom vårdslöshet vid utförande av eget arbete. Part svarar enligt sistnämnda bestämmelse, även för skada som uppstår på hjälpmedel, material eller vara, genom bristfällig eller underlåten vård och som motparten tillhandahåller denne.

Uppstår skada på annan egendom än entreprenaden eller motparts arbete är part dessutom skyldig att enligt paragraf 11 ersätta motparten för sådan skada. För skadeståndsskyldighet förutsätts vårdslöshet. Enligt bestämmelsen svarar entreprenören också för skada som utgör skada till följd av fel.

Särskilt ska noteras att ersättningsskyldigheten dock begränsas till 15 procent av kontraktssumman om den ansvarige inte har försäkringsskydd till ett högre belopp.

Ett belysande exempel för bestämmelsens tillämpningsområde är en sådan situation då en beställare handlat upp rörarbeten i badrummen på beställarens fastighet. Den upphandlade rörmokaren slarvar vid montaget av ballofix och vatten läcker ut och skador uppstår på underliggande lägenheter i fastigheten, det vill säga på annan egendom än entreprenaden.

Avslutningsvis ska nämnas att part också ansvarar gentemot motparten för åtgärder i fråga om entreprenaden som vidtas eller underlåts av anställda, anlitade entreprenörer, leverantörer och övriga personer.

Försäkringsplikten

Försäkringsplikten artikuleras i femte kapitlet paragraf 22 för AB 04 och femte kapitlet paragraf 23 för ABT 06. I bestämmelsernas andra stycke föreskrivs att entreprenören ska ha en allriskförsäkring för skador på entreprenaden. Försäkringen ska gälla under entreprenadtiden.

För sådana skador som entreprenören ansvarar för ska försäkringen gälla också två år efter det att entreprenaden godkänts. Försäkringsbeloppet ska motsvara entreprenadens återanskaffningsvärde jämte arbete som beställaren tillhandahåller. Är beställaren en byggherre blir denne medförsäkrad.

Vidare föreskrivs i tredje stycket att entreprenören ska ha en ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet. Denna ska gälla i minst två år efter det att entreprenaden godkänts och försäkringsbeloppet får inte understiga 200 prisbasbelopp. Slutligen föreskrivs i femte och sjätte styckena att entreprenören ska kunna visa för beställaren att de aktuella försäkringarna faktiskt tecknats och att parterna har en skyldighet att utnyttja dessa vid skada.

Bestämmelserna är som synes relativt kortfattade och ger inte någon närmare upplysning om försäkringsskyddets omfattning och således exempelvis vilka skador försäkringarna ska täcka för att vara avtalsenliga. Vägledning får istället sökas i de administrativa föreskrifterna för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AF AMA).

Föreskrifter för AB 04-entreprenader återfinns här under AFC-avsnittet och beträffande ABT 06-entreprenader under AFD-avsnittet. Under rubriken ”Försäkringar” hänvisas till den så kallade miniomfattningen.

Dokumentet, vilket ofta även refereras till som basomfattningen, är framtaget av bygg- och försäkringsbranschens aktörer i syfte att fastställa en sorts undre gräns för skyddsnivån i de allrisk- och ansvarsförsäkringar som avser entreprenad-verksamhet. I dokumentet redogörs följaktligen för vilket skydd som minst ska ingå i en allrisk- och ansvarsförsäkring för att försäkringen ska kunna klassificeras som en sådan i AB 04 och ABT 06:s mening. Bland annat framgår vilken egendom och personkrets som ska omfattas av försäkringarna, men även vid vilken tidpunkt försäkringarna tidigast upphör.

Allriskförsäkring

Allriskförsäkringen ger entreprenören ett skydd för skada som drabbar den produkt entreprenören producerar och levererar, det vill säga entreprenaden. Enligt miniomfattningen utgörs försäkrad egendom i allriskförsäkringen av de två kategorierna Arbeten och Hjälpmedel.

  • Med Arbeten avses egendom och arbetsprestationer samt sådan egendom av förbrukningskaraktär som ingår i den försäkrades avtalade åtaganden.
  • Med Hjälpmedel avses sådan egendom som inte är av förbrukningskaraktär och som är nödvändig för att entreprenören ska kunna utföra vad denne åtagit sig att utföra.


För att försäkringen ska kunna tas i anspråk förutsätts dock att egendomen antingen är i försäkringstagarens ägo, försäkringstagaren enligt entreprenadavtalet är ersättningsskyldig för denna, eller att försäkringstagaren skriftligen åtagit sig att försäkra egendomen. Från huvudregeln finns givetvis ett antal undantag. Bland annat ersätts inte skador som består i förslitning, mögel och i vissa fall sådan skada som uppstått genom stöld.

Allriskförsäkringen omfattar i normalfallet även beställaren om denne är byggherre. Under förutsättning att entreprenören uttryckligen förbinder sig att försäkra underentreprenaden ska även underentreprenörens Arbeten omfattas av allriskförsäkringen. De medförsäkrade åtnjuter här samma försäkringsskydd och det spelar således ingen roll vem som ansvarar för skadan.

Förutsättningar för att underentreprenören eller någon annan än entreprenören och byggherren ska ha rätt till ersättning föreligger då, enligt vad som redogjorts för ovan, entreprenören enligt entreprenadavtalet är ersättningsskyldig för egendomen eller åtagit sig att försäkra denna.

Utöver det självklara i att försäkringen gäller under entreprenadtiden ska försäkringen enligt bestämmelserna i AB 04 0ch ABT 06, med vissa inskränkningar, även gälla två år från garantitidens start. Enligt miniomfattningen innebär detta att allriskförsäkringen efter att entreprenaden avlämnats, det vill säga att entreprenaden godkänts vid en slutbesiktning eller avlämnats med tillämpning av ett annat förfarande, enbart omfattar följdskador på grund av fel i arbeten och då enbart om skadan upptäckts under garantitiden.

Utöver dessa skador ska försäkringen, under denna tid, även omfatta skador som uppkommit vid avhjälpande av fel i arbeten. Har entreprenaden inte godkänts men helt eller delvis tagits i bruk, ersätter försäkringen inte skada i den mån den kan ersättas ur någon annan försäkring. Givetvis måste entreprenören, för att försäkringen ska kunna tas i anspråk, på samma sätt som under entreprenadtiden kunna åläggas ett skadeståndsansvar.

Ansvarsförsäkring

I motsats till allriskförsäkringen ersätter entreprenörens ansvarsförsäkring inte skada eller förlust på entreprenaden. Istället omfattar försäkringen parts ersättningsskyldighet då denne ålagts ett skadeståndsansvar. I grunden syftar ansvarsförsäkringen till att skydda egendom utanför entreprenaden, exempelvis beställarens befintliga egendom.

Enligt miniomfattningen ersätter försäkringen bland annat sådan skadeståndsskyldighet som föreligger enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer, allmänna bestämmelser utgivna av branschorganisation inom den försäkrades verksamhetsområde, det vill säga AB 04 och ABT 06 i entreprenadverksamhet. Vidare framgår av miniomfattningen att för skadeståndsskyldighet avseende person- och sakskador ska försäkringsersättning kunna utgå.

Av miniomfattningen framgår dock även att ansvarsförsäkringen, likt allriskförsäkringen, undantar vissa fall då skadeståndsskyldighet uppkommit. Exempelvis gäller inte försäkringen då försäkringstagaren, dess företags- eller arbetsledning, genom grov vårdslöshet eller uppsåt orsakat skada.

Försäkringen gäller inte heller då skada orsakats genom åsidosättande av lag eller myndighets föreskrift om den försäkrade inte kan visa att den eller dess ledning varit i god tro avseende åsidosättandet. Egendom som den försäkrade åtagit sig att förvara, tillverka, uppföra eller nedmontera, omfattas inte heller av försäkringen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det främst är entreprenören som har att hantera de risker som entreprenader generellt förknippas med. Det är entreprenören som ålagts det tyngsta ansvaret i att se till att entreprenaden utförs i enlighet med vad som avtalats och på ett sådant sätt att skada inte uppkommer.

Detta innebär inte att försäkringsskyddet är en angelägenhet som angår entreprenören och som beställaren således inte behöver ödsla någon tid på. En mindre välbalanserad ansvarsfördelning avtalsparter emellan, likt det mellan en entreprenör och en beställare, kan dock spä på risktagandet. I syfte att undvika detta bör beställaren och entreprenören därför, om möjligt, försöka komplettera det grundskydd som föreskrivs i miniomfattningen. Följande bör parterna följaktligen alltid beakta inför avtalsskrivandet.

  • Den så kallade miniomfattningen utgör en god grund att stå på. Med hänsyn till entreprenörens omfattande ansvar för fel och skador på entreprenaden bör dock parterna generellt överväga att särskilt avtala, dels om högre försäkringsbelopp för ansvarsförsäkringen, dels om när försäkringen ska sluta att gälla. Inte sällan uppkommer skador först efter den i miniomfattningen intagna tvåårsfristen och till en kostnad väl överstigande 200 prisbasbelopp.
  • Möjligheten att teckna relevanta tilläggsförsäkringar bör inte bortses från. En entreprenör kan ibland exempelvis behöva teckna ett tilläggsskydd för särskilt riskfyllda arbeten.
  • En beställare ska alltid kontrollera att eventuella undantag i entreprenörens försäkring inte står i strid med miniomfattningen eller att de i övrigt innebär att minimiskyddet kringgås.
  • Entreprenören bör å sin sida kontrollera att det försäkringsskydd denne tecknar upp sig för inte ger ett sämre skydd än vad som framgår av miniomfattningen. Detta gäller särskilt vid tecknandet av försäkringar i utländska försäkringsbolag.
  • Som beställare bör alltid övervägas att av entreprenören begära att denne presenterar ett försäkringsbevis för de försäkringar entreprenören tecknat. Detta först och främst i syfte att säkerställa att parternas reella försäkringsskydd, i förhållande till den enskilda entreprenaden, utgör ett fullgott skydd. Inte sällan har förvisso entreprenören tecknat ett försäkringsskydd som går utöver vad som faktiskt kan krävas enligt miniomfattningen. Parterna får då möjlighet att komma överens om att det är entreprenörens utvidgade försäkringsskydd som ska gälla istället.

Till artikeln på Förvaltarforum