I och med nya och striktare regler kring sortering av avfall har fler fastighetsägare och nyttjare av fastigheter drabbats av avgifter från kommunen för felsortering av avfall. Vad gäller egentligen? Är det bara att betala eller går det att bestrida en faktura? Michelle Hjort Brodin svarar på Förvaltarforum.
Inledningsvis ska noteras att en kommun har en skyldighet enligt miljöbalken att behandla kommunalt avfall. Varje kommun är vidare skyldig att ta fram en renhållningsordning. Den ska antas av kommunfullmäktige och innehålla lokala föreskrifter om avfallshantering. Av miljöbalken följer vidare en rätt för kommunerna att meddela föreskrifter om att ta ut avgift för hantering av avfall och att avgiften ska betalas enligt den taxa som kommunfullmäktige antar. Taxan ska innehålla bestämmelser om vem som är avgiftsskyldig och till vem avgiften ska betalas.
Ett första steg för att bedöma om kommunen har rätt att ta ut en avgift i det enskilda fallet är således att kontrollera om det framgår av kommunens taxa att avgift ska tas ut vid felsortering (till exempel felsortering av matavfall), vad avgiften uppgår till (till exempel 100 kr per tillfälle) samt vem som är skyldig att betala denna avgift (till exempel fastighetsägaren) och till vem (till exempel kommunen).
Utöver att det ur taxan ska härledas en rätt att ta ut avgiften ska det förstås också ha skett en faktisk felsortering. Det kan vara så att kommunen påstår att en felsortering har skett men den som påförts avgiften motsätter sig detta. I det fallet är det kommunen som har bevisbördan för att avfallet i fråga är felsorterat. Det innebär i praktiken att kommunen måste kunna redovisa en utredning till stöd för sitt påstående att felsortering skett. Ett påstående utan närmare stöd i något underlag räcker inte.
Så vad kan då en fastighetsägare i praktiken göra om denne anser att kommunen inte har rätt att ta ut en avgift?
Om kommunen har skickat en faktura eller annat liknande krav avseende en avgift för felsorterat avfall är det fråga om ett beslut av en myndighet. Är det fråga om ett betungande beslut för den enskilde kan det som huvudregel överklagas. Dock kan ett rent ”verkställighetsbeslut” inte överklagas vilket det är om avgiftsbeloppet (kronor och öre) direkt framgår av taxan, och påförandet av avgiften inte innehåller någon självständig bedömning.
I det fallet kommunen påfört en avgift för felsorterat avfall har dock kommunen gjort en sådan självständig bedömning, eftersom kommunen i det enskilda fallet har gjort en bedömning av om fastighetsägaren har felsorterat avfallet eller inte. Påförandet av avgiften vid felsortering innebär således ett beslut av kommunen som är överklagbart.
Om en fastighetsägare anser att det saknas stöd att ta ut avgiften kan fastighetsägaren därmed överklaga beslutet/invända mot fakturan genom att skicka ett överklagande till kommunen (som sedan skickas till länsstyrelsen för prövning om kommunen inte självmant ändrar sitt beslut).
Ett beslut kan överklagas i tre veckor från det att den avgiftsbelagda tagit del av beslutet om avgift/fakturan. Saknas dock en överklagandehänvisning (bilaga/hänvisning hur man överklagar beslutet om avgift/fakturan), vilket bör vara vanligt i praktiken, börjar dock inte fristen löpa förrän kommunen lämnat ut den informationen.
Det ska också noteras att vad som utgör ”ett överklagande” i juridisk mening kan tolkas relativt brett. Framgår det att fastighetsägaren bestrider fakturan och uttrycker att denne vill få till en ändring bör det i normalfallet anses tillräckligt för att utgöra ett överklagande av beslutet (då man på så sätt uttrycker att man inte finner sig i beslutet och vill få till en ändring).
För att vara på säkra sidan bör dock fastighetsägaren exempelvis uttrycka att denne härmed ”överklagar beslutet om avgift enligt fakturan och begär att beslutet om avgift upphävs”.
Sammanfattningsvis utgör således en faktura med avgift för felsortering av avfall ett beslut som kan överklagas. Det finns ingen anledning för en fastighetsägare att ”bara betala” om det saknas stöd i kommunens taxa att ta ut avgiften eller om fastighetsägare motsätter sig att avfallet har felsorterats.