Peter Degerfeldt, Landahl Advokatbyrå, har skrivit en expertkommentar på Lexnova rörande AB 04 och ABT 06, där det finns ett kapitel som innehåller flera användbara och viktiga tips till parterna på plats för att kunna genomföra en entreprenad – inte minst vad gäller olika kontrollmöjligheter.
Denna expertkommentar redogör för 3 kap i AB 04 och ABT 06 och några betydelsefulla bestämmelser för genomförandet av entreprenaden. Vissa av de aktuella bestämmelserna är föremål för diskussion med när jurist och advokat biträder parterna. Vissa andra bestämmelser är inte lika ofta diskuterade, men icke desto mindre viktiga.
Bestämmelserna i 3:e kapitlet löper över frågor om ombud, olika möten, vem som är behörig att leda entreprenaden, beställarens kontrollmöjligheter och samordningsfrågan m.m. Jag kommer i denna expertkommentar redogöra för dessa bestämmelser. Mest plats och fokus lägger jag på några villkor i avtalet som tillhör de bestämmelser som kanske inte röner så stor uppmärksamhet när jurister ”blandas in”, nämligen bestämmelserna om kontroll.
Men jag inleder med några ord om 3 kap 9 §. Aktuell bestämmelse hanterar samordningsfrågan i en entreprenad. I såväl AB 04 som i ABT 06 är det en täckbestämmelse. Inte sällan är bestämmelsen ändrad i parternas slutliga uppgörelse vid delad entreprenad, mer om detta nedan.
Bestämmelsen stipulerar att det är beställaren som svarar för samordningen på arbetsplatsen. Det åligger beställaren att samordna sina egna arbeten med entreprenörens arbeten. Vidare säger bestämmelsen att det åligger beställaren att samordna eventuella sidoentreprenörers arbete liksom att deras arbeten samordnas med varandra så att arbetena kan utföras och färdigställas inom tidplan. Arbetena ska i möjligaste mån utföras så att de inte hindrar annan part.
Bestämmelsen lägger en stor börda på beställaren. Särskilt stor blir den vid upphandlingsformen delad entreprenad, d v s när beställaren handlar upp flera entreprenörer för utförandet av entreprenaden. Samordningen är tidskrävande och inte sällan svår att hantera, särskilt för en beställare som kanske inte har så stor erfarenhet av entreprenadarbeten och den mängd aktörer och hjälpmedel som kan komma att etableras på en byggarbetsplats.
Jag vill påstå att det kräver såväl kompetens som resurser. En delad entreprenad kan ju uppfattas som en billigare entreprenad vid en summering av anbuden och jämförelse med generalentreprenörens anbud. Men om inget är sagt så har ju ingen av entreprenörerna vid en delad entreprenad räknat med att behöva utföra samordningen på arbetsplatsen.
Generalentreprenören däremot har räknat med en ”peng” i sitt anbud för samordningen. Enligt min uppfattning och bedömning kräver det dock resurser ifrån beställaren för det fall att denne inte handlar upp en generalentreprenad.
Som ovan nämndes är det en täckbestämmelse. Många beställare handlar dock upp samordningen av t ex byggnadsentreprenören vid delade entreprenader. Beställaren bör dock tänka igenom den upphandlingen så att inte bara beställaren handlar upp någon form av tidsmässig samordning, d v s att den entreprenör som ska sköta samordningen vid en delad entreprenad inte bara uppfattar att denne ska upprätta olika tidsplaner och dela ut till berörda entreprenörer. Det är ett krävande arbete i sig, men om ingen bryr sig om tidsplanerna så spelar det föga roll.
Enligt min uppfattning bör en inte helt erfaren beställare vid delade entreprenader fundera på om inte även den entreprenör som sköter samordningen också ska få större behörighet än att bara upprätta tidsplaner. Kanske ska entreprenören vara den som praktiskt följer upp och fungerar som byggledare på plats och leder och övervakar arbetet.
Konsekvensen av att inte samordningen sköts och det uppstår olika ”kollisioner” på byggarbetsplatsen är att den entreprenör som hindras och det beror på beställaren äger rätt till tidsförlängning och även rätt till kostnadsersättning (4 kap 3 § punkten 1 och 5 kap 4 §).
3 kap 1 § i AB 04/ABT 06 innehåller en bestämmelse om ombud. Bestämmelsen är kort och koncis och stipulerar att vardera part ska utse ett ombud.
Ombudet har behörighet att med bindande verkan företräda sin huvudman i frågor som rör entreprenaden samt att träffa ekonomiska och andra uppgörelser. Ombudet i en entreprenad företräder sin huvudman egentligen med stöd av fullmakt, uttryckligen eller kanske med stöd av en intern delegationsordning eller kanske för att ”så har vi alltid gjort”, och den närmare avgränsningen av ombudets behörighet får hanteras utifrån bestämmelserna i 2:a kap avtalslagen.
Närslutande frågor som ställningsfullmakt, kombinations- och toleransfullmakt får därmed hanteras i ljuset av avtalslagen och den rättspraxis som finns på området.
De flesta kontraktsformulären som jag känner till och som finns upprättade i branschen av olika organisationer (t ex Sveriges Byggindustrier) innehåller regelmässigt en tablå där parterna kan fylla i namn och kontaktuppgifter för respektive parts ombud.
Ombudsfrågan är tidigare kommenterad i detta forum av kollegan och advokaten Karl-Oscar Dalin, se expertkommentaren för december 2015.
Något kort ska jag också kommentera att det i AB 04 och ABT 06 stipuleras att det ska hållas start- och byggmöte i den omfattning som är erforderlig (3 kap 2 och 3 § §). Detta får ju naturligtvis anpassas till entreprenadens omfattning. Det kan ju även bli fråga om att ha ekonomimöten, samordningsmöten, projekteringsmöten mm.
Utgångspunkten med bestämmelserna angående start- och byggmöte är att eventuellt krav på skriftliga underrättelser är t ex uppfyllda vid anteckning i start- eller byggmötesprotokoll.
Beställaren är den som ska föra protokoll enligt AB och ABT. Vidare brukar regelmässigt vid dessa möten behörighet, ÄTA, tidsfrågor, hinder och entreprenaden framdrift i övrigt avhandlas.
Nedan kommenterar jag bestämmelserna om beställarens rätt till kontroll av entreprenaden.
Men utgångspunkten är att beställaren inte har någon egentlig möjlighet att lägga sig i, dirigera eller på annat styra över entreprenörens sätt att leda entreprenaden enligt bestämmelserna i AB 04 eller ABT 06.
Ett lite ”tillspetsat” exempel är följande. Önskar entreprenören vid en husproduktion börja ”bakvänt” och t ex inleda hela arbetet med att anlägga taket, trots att varken grund eller stomme är uppförd, så kan inte beställaren göra så mycket åt det.
Entreprenören är ensam behörig att leda entreprenaden och dess utförande enligt 3 kap 4 § i AB 04 och ABT 06. Entreprenören kan, trots att allt förefaller ”bakvänt”, ha en egen rationell och effektiv metod för byggproduktionen och beställaren kan inte med stöd av AB 04 eller ABT 06 göra annat än låta entreprenören fullfölja sin, kanske ”bakvända”, plan.
Vad som är avgörande för parternas kontraktuella förhållande är att entreprenaden är kontraktsenlig vid kontraktstidens utgång.
Beställaren har således ingen möjlighet att lägga sig i entreprenörens sätt att leda entreprenadens utförande, däremot ger AB 04 och ABT 06 beställaren en möjlighet till kontroll.
Aktuella bestämmelser återfinns i 3 kap 5–7 §§ i AB 04 och ABT 06 – och är ett led i parternas civilrättsliga förhållande. Kontrollen i dessa bestämmelser har inget att göra med, och ska inte heller sammanblandas med, den kontrollansvarige enligt plan- och bygglagens bestämmelser.
Kontrollmöjligheten ska inte heller blandas ihop med förbesiktning (7 kap 1 § AB 04). Förbesiktningen kan ju utföras med anledning av att parterna, eller en part, önskar besiktningsmannens bedömning innan slutbesiktningen om ett arbete är kontraktsenligt enligt ej. Aktuellt arbete kan ju också vara oåtkomligt vid slutbesiktningen och inte möjligt att besiktiga.
Kontrollen enligt 3 kap är inte någon egentlig besiktning eller bedömning av arbetena, utan är införd som någon form av motvikt, antar jag, till entreprenörens ”enväldiga” rätt att leda entreprenaden efter eget gottfinnande.
Möjligheterna till kontroll ger beställaren en viss insyn i entreprenörens sätt att leda arbetet och dess utförande. Kontrollen ger ju beställaren också en möjlighet att dokumentera entreprenörens sätt att utföra sitt arbete och t ex lämna kompletterande information till besiktningsmannen vid utförandet av besiktningen.
Kontrollen kan dock inte enligt bestämmelserna utövas fritt eller när beställaren tycker att det passar. Den av beställaren utsedda kontrollanten ska visserligen få fritt tillträde till arbetsområdet eller till den plats där entreprenören utför arbetet. Men kontrollen ska så långt möjligt genomföras så att kontrollen inte hindrar entreprenadens utförande (3 kap 5 § första stycket, sista meningen).
Även om bestämmelsen i 3 kap 5 § alltså antyder att entreprenören kan vara tvungen att tåla visst hinder p g a kontrollen är min bedömning att det hindret bör vara tämligen obetydligt, i annat fall skulle jag säga att entreprenören äger rätt till jämkning av kontraktstiden och även rätt till kostnadsreglering i enlighet med bestämmelserna i 4 kap 3 § första punkten och 5 kap 4 §.
3 kap 6 § stipulerar vidare att entreprenören ska anmäla när arbetsprestation, material eller vara är tillgänglig för kontroll. Bestämmelsen utgår ifrån att beställaren på något sätt i förväg meddelat vad beställaren avser att kontrollera. ”Överraskningskontroller” synes inte vara tanken utifrån bestämmelsens ordalydelse. ”Överraskningskontroller” skulle nog också föranleda hinder i entreprenörens arbete.
Anmärkningar som föranleds av beställarens kontroll ska utan dröjsmål meddelas entreprenören. Bestämmelsen stipulerar en skyldighet för beställaren att uppmärksamma entreprenören på sådant som beställaren noterar som anmärkning vid äventyr att beställaren i annat fall kan bli ersättningsskyldig gentemot entreprenören för det fall att skada uppstår (3 kap 7 § med hänvisning till 5 kap 15 §).
Framför beställaren anmärkningar som entreprenören anser sakna grund så ska entreprenören skriftligen meddela beställaren detta. Bestämmelserna om kontroll medför inte, tvingar inte eller på något sätt sanktionerar att entreprenören måste vidta åtgärder med anledning av beställarens anmärkningar.
Huruvida entreprenaden är kontraktsenlig eller ej får bedömas av besiktningsman vid besiktning eller i sista hand av domstol eller skiljenämnd (för det fall tvist om kontraktsenligheten föreligger).
Det finns inga bestämmelser om kontrollantens lämplighet eller kompetens eller att kontrollanten ska stå fri ifrån parterna. Det finns inget i AB 04 eller ABT 06 som hindrar att beställaren utser sig själv eller någon i sin egen organisation till kontrollant.
Det står också beställaren fritt att egentligen utse besiktningsmannen till kontrollant. Det gäller dock att besiktningsmannen i sådana fall kan skilja på sina bägge roller och skilja på besiktning och kontrollen.
Anlitas extern kontrollant så är det nog ofta fråga om en teknisk konsult och denne handlas då med fördel upp på standardavtalet ABK 09.
Inget sägs i AB 04 eller ABT 06 om kostnaderna för kontrollen. Men kostnaden faller på beställaren, eftersom det är beställaren som anlitar kontrollanten.
I ABT 06 finns en kommentar införd till bestämmelsen 3 kap 5 §. I kommentaren sägs att eftersom det vid totalentreprenad ingår projektering för totalentreprenören kan beställaren med stöd av bestämmelsen kontrollera entreprenörens projektering.
Däremot så erinrar kommentaren om 7 kap 11 § som säger att vid besiktning ska inte entreprenörens projektering separat bedömas, utan vad som ska bedömas vid besiktningstillfället är om entreprenaden är kontraktsenlig eller ej – d v s uppnår ställda funktionskrav.
Avslutningsvis ska sägas att enligt min erfarenhet kan också kontrollfunktionen vara ett sätt att överbygga en beställares oro för hur entreprenaden leds/utförs. Om ett bristande förtroende uppstått hos beställaren under entreprenadtiden kan tillsättandet av en kontrollant och upprättande av ett ”kontrollprogram” också vara ett sätt att återupprätta förtroendet.