Nyligen kom Boverket ut med sina nya byggregler, som innebär en förskjutning från beskrivning och allmänna råd till funktionskrav, och som ska främja nya tekniska lösningar och möjliggöra användandet av nya material och metoder. För Lexnovas räkning tittar Peter Degerfeldt närmare på skillnader och likheter vad gäller struktur och innehåll jämfört med gamla BBR och tidigare konstruktionsregler, samt på de nya reglernas räckvidd på byggbranschens standardavtal.
Boverket har nyligen kommit med nya byggregler, föreskrifter, som ersätter tidigare byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS). Bakgrunden till de nya föreskrifterna ligger ett antal år tillbaka i tiden och är värda att resumera.
Regeringen gav under 2017 Boverket i uppdrag att kartlägga omfattningen av byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Uppdraget utfördes inom ramen för en offentlig utredning (SOU 2019:68; Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat). Uppdragets syfte var att kartlägga och ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.
Boverket samrådde med kommuner och organisationer, försäkringsbolag och andra
branschrepresentanter; projektörer, byggentreprenörer, fastighetsägare, projektutvecklare,
besiktningsmän och kontrollansvariga.
Kartläggningen resulterade 2018 i en rapport (2018:36) med namnet ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn”. Av sammanfattningen framgår att Boverket konstaterade att kostnaderna var svårbedömda, men uppskattade kostnaderna till mellan 80–111 miljarder kronor per år (enligt Boverket motsvarade dessa belopp ungefär 25 procent av den årliga omsättningen i branschen). Ett flertal orsaker låg bakom problemen – såsom tid, resurser kompetens, erfarenhetsåterföring, dåliga kontrollsystem m.m. Inom ramen för den offentliga utredningen Modernare byggregler föreslogs därefter omfattande reformeringar av Boverkets byggregler (BBR), liksom förtydliganden och förenklingar i kontrollprocessen samt att delar av de tekniska egenskapskraven även borde regleras som utformningskrav och prövas i bygglovet.
Boverket genomförde därför en översyn av byggreglerna under åren 2019–2024. Arbetet skedde inom ramen för projektet Möjligheternas byggregler. Boverkets nya byggregler beslutades i december 2024 och började gälla den 1 juli 2025, med vissa övergångsregler.
Det följer av såväl byggbranschens standardavtal som den dispositiva rätten att, om inte annat avtalats, ska ett byggnadsarbete vara åtminstone fackmässigt utfört (se t ex 2 kap. 1 § AB 04 respektive ABT 06). Vad som utgör ett fackmässigt utfört arbete kan upplevas som undflyende och svårt att bedöma/bevisa/motbevisa. Enligt min erfarenhet utgjorde Boverkets byggregler (BBR) den minsta acceptabla standarden för ett byggnadsverk. Ett utförande i strid med Boverkets byggregler, har i alla fall jag uppfattat, lägger en betydande bevisbörda på utföraren att visa att det alternativa/avvikande utförandet utgör ett fackmässigt utfört arbete.
Boverkets gamla byggregler innehöll tvingande föreskrifter och allmänna råd samt hänvisningar till Svensk Standard. Det fanns i reglerna vissa direkta anvisningar/råd hur vissa arbeten skulle utföras. Understundom kunde de allmänna rådens legala status uppfattas som något diffusa, eftersom de inte var bindande. Det var möjligen också säreget att Boverket hänvisade i regelverket till Svensk Standard, som är en produkt till försäljning.
Konstruktionsreglerna (EKS) utgjorde ett system som tillsammans med europeiska föreskrifter (Eurokoderna) för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. EKS-reglerna var viktiga vid projektering genom att dessa redovisade olika typer av kontroller och beräkningar som skulle utföras av projektören för att bevisa bärförmåga, stadga och beständighet. Till exempel ställde EKS krav på en konstruktionsdokumentation gällande vissa moment av projekteringen m.m. (vilket de nya reglerna alltjämt ställer krav på).
Nu när BBR och EKS ersatts med nya regler är det på sin plats att inom ramen för en expertkommentar inom entreprenadjuridik redogöra för dessa och även spå/spekulera i om detta påverkar standardavtalen och den allmänna normen om att ett arbete ska vara fackmässigt utfört.
Som ovan sagts är de nya reglerna framtagna inom ramen för projektet Möjligheternas byggregler. Enligt Boverket ska de reglerna främja nya tekniska lösningar och öppna upp för användandet av nya material och metoder. Ett av skälen till översynen var enligt Boverket att de tidigare allmänna råden som finns i BBR ses som mer styrande än vad de var avsedda att vara. Boverket menar att en följd av detta blev att byggandet låstes till befintliga lösningar, i stället för att främja utveckling och innovation. Resultatet av arbetet med de nya reglerna är enligt Boverket ett tydligt och sammanhållet regelverk där Boverkets ambition; att inte Boverket ska reglera mer än nödvändigt, manifesteras.
På Boverkets hemsida illustreras tankarna på följande vis:
De nya reglerna ska ge en tydligare ansvarsfördelning mellan Boverket och sektorn. Illustration: Infab
De nya reglerna innebär en förskjutning från beskrivning/allmänna råd till funktionskrav. De nya
reglerna ska beskriva egenskaperna för byggnaden, inte hur man gör för att uppnå (funktions)kraven.
Det finns kritik mot den nya modellen. Till exempel menar Staffan Moberg på Svensk Försäkring (försäkringsföretagens och tjänstepensionsföretagens branschorganisation) att de nya byggreglerna riskerar att öka fusk och att snedvrida konkurrensen. Han tror att fler skador och högre försäkringskostnader kan bli resultatet av ändringarna.[1]
Byggföretagen (bransch- och arbetsgivarorganisation) är å andra sidan positiva till förändringen: ”Det nya regelverket är mer funktionellt och slopar de tidigare allmänna råden, vilket ger branschen större frihet och tydliggör ansvaret för kvalitet och verifiering. Genom att överföra delar av ansvar från myndigheter till byggaktörer kan innovation och teknisk utveckling gynnas”.[2]
De nya föreskrifterna trädde i kraft 1 juli 2025 med övergångstid fram till 30 juni 2026. Det innebär att de gamla bestämmelserna i BBR kan användas för bygglov som söks fram till 30 juni 2026, under förutsättning att sökanden åberopar detta.
Till skillnad mot BBR så omfattas varje område av en egen författning och de gamla kapitlen ”mönstras ut”. Boverkets nya byggregler delas upp i följande områden (författningsnummer inom parentes och med hänvisning till kapitel i BBR):
De skilda författningarna inleds snarlikt med föreskrifter om att projektering ska ske fackmässigt. Projekteringen ska dokumenteras. Det ställs högre krav på projektering och dokumentation än i gamla regler. Motsvarande krav ställs på arbetet. Arbetet ska utföras fackmässigt och i enlighet med gällande handling (projektering).
Vid ändring av byggnad är det värt att uppmärksamma följande:
10 § Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om
-
I samband med detta ska skicket på befintliga säkerhetsanordningar kontrolleras i den utsträckning som krävs för att det ska kunna antas att de i huvudsak har bibehållit sin ursprungliga funktion.
(Mina kursiveringar i BFS 2024:9)
Med utgångspunkt i dessa bestämmelser förefaller det som att kraven på utredning och projektering av befintlig fastighet skärps, eftersom byggherren ska klarlägga om det finns säkerhetsmässiga brister och att skicket på befintliga säkerhetsanordningar ska kontrolleras i samband med ändring av byggnad. Jag har uppfattat farhågor/diskussioner om att kostnaderna med anledning av dessa bestämmelser kan komma att öka – eftersom det är fråga om att reda ut och klarlägga vissa omständigheter. Det kanske blir så, men å andra sidan är det väl av godo mot bakgrund av att bestämmelsen riktar in sig på säkerhet.
Därutöver tror jag att de flesta (åtminstone seriösa) byggherrar nog sedan tidigare har passat på att reda ut sådana frågor redan under planering och projektering vid ROT-arbeten. Kostnaden tror jag också stannar på byggherresidan oavsett om det är fråga om utförande- eller totalentreprenad; mot bakgrund av bestämmelsen i bl. a. 1 kap. 6 § tredje stycket AB 04 respektive ABT 06.
Vid en översiktlig jämförelse mellan konsoliderad version av BBR och de nya föreskrifterna förefaller det ha blivit mer översiktligt, med färre bestämmelser, där de allmänna råden har mönstrats ut och bestämmelserna har fått tydlig karaktär av att ställa krav på funktion istället för att ge olika – översiktliga – allmänna råd om utförandet.
Kommer då detta innebära en förbättring och medföra, så som Byggföretagen hoppas, att innovation ger ökat utrymme för bättre lösningar? Det är väl svårt att sia om nu. Möjligen kan byggnadsnämnden få det svårare att bedöma vad som utgör ett fackmässigt utförande när det inte längre finns t ex allmänna råd.
I ljuset av t ex målen rörande enstegstätade fasader kan det finnas befogad oro när branschen kommer med innovativa och (kostnads)effektiva lösningar. Å andra sidan är det svårt att se hur, och varför, en statlig myndighet ska detaljstyra byggnationer och hur det ska kunna ske på ett tillfredställande sätt. Det finns nog, tror jag, förutsättningar till att det nya systemet blir bättre jämfört med det gamla. Under alla förhållanden framstår det som mer ”lättnavigerat” jämfört med BBR.
Ökade krav på projektering och dokumentation kan dock medföra mer arbete och ökade kostnader jämfört med tidigare, särskilt för en totalentreprenör. Rimligen ska det å andra sidan avspeglas i anbudssumman.
Vad gäller den civilrättsliga dimensionen så utgör parternas avtal den främsta källan till bedömning av vad som i det enskilda fallet utgör ett fackmässigt acceptabelt utförande. När avtalet saknat närmare anvisning om vilken nivå (och därtill hörande kvalité) som överenskommits har BBR kunnat vara en källa. Genom att allmänna råd tagits bort och Boverket nu riktar in sig på funktionskrav har en källa till bedömning av vad som utgör ett fackmässigt utfört arbete utmönstrats (om det nu inte framgår att arbetet saknar anvisad funktion). Även om BBR innehåller allmänna råd så är det min uppfattning att de allmänna råden inte alltid varit lättolkade. I jämförelse med AMA-systemet är de inte heller lika detaljrika. Saknar byggnadsarbetet sådana rudimentära moment som funnits beskrivna i BBR har det ändå inte alltid varit enkelt att juridiskt bedöma vad som är att se som en fackmässig standard, när avtalet saknat ledtrådar vad som utgör ett fackmässigt arbete.
AMA-systemet – och branschregler – kan därmed förutses stärka sin betydelse ytterligare i vad gäller bedömningen vad som utgör ett fackmässigt byggnadsarbete. Detta mot bakgrund av att AMA-systemet innehåller tämligen välformulerade och noggranna anvisningar om hur skilda byggmoment ska utföras.
Sist, men inte minst, vill jag rikta ett särskilt tack till ordföranden för Föreningen Sveriges
Byggnadsinspektörer, Ulrika Nolåker, för inspirerande föreläsning och föreläsningsmaterial som legat till grund för denna expertkommentar.
[1] Se Boverket borde göra om och rätt, Byggkoll (publicerad 2025-02-25, hämtad 2026-01-26).
[2] Se Frågor & svar om Boverkets nya byggregler, Byggföretagen (publicerad 2025-06-23, hämtad
2026-01-26).