Landahls medarbetare Peter Degerfeldt har skrivit en expertkommentar i Blendow Lexnova där han ger råd om upphandling och genomförande av en entreprenad, vilket är komplext och ofta tidskrävande.
Upphandling och genomförande av en entreprenad är komplext och ofta tidskrävande. Ett första råd är att åberopa AB 04 eller ABT 06. Har AB eller ABT åberopats har många utestående frågor (om besiktning, preskription, garantier, ansvar m m) retts ut i parternas avtal. AB eller ABT får övervägas mot bakgrund av vilken entreprenadform som beställaren önskar. Det finns två huvudtyper av entreprenadformer. En entreprenadform antyder vilken typ av ansvar entreprenören har, men har ingen koppling till upphandlingsformen.
En s k utförandeentreprenad handlas oftast upp på standardavtalet AB 04. Vid en utförandeentreprenad ansvarar entreprenören som utgångspunkt endast för utförandet, d v s hantverket. Att den tekniska funktionen uppnås är beställarens ansvar. Entreprenören bygger vid en utförandeentreprenad efter av beställaren tillhandahållna handlingar.
Vid en s k funktionsentreprenad/totalentreprenad, som handlas upp på standardavtalet ABT 06, ansvarar entreprenören för såväl utförandet som funktionen. Vid en funktionsentreprenad är tanken att entreprenören har tagit fram projekteringen, d v s ritningar och beskrivningar. Därmed har entreprenören inte bara ansvar för det konkreta hantverket, utan även för att anläggningen eller byggnaden uppfyller de funktionskrav som beställaren ställt upp.
En beställare av entreprenadarbeten bör således överväga; ska jag handla upp en utförandeentreprenad eller en funktions-/totalentreprenad? En funktions-/totalentreprenad innebär i praktiken att en entreprenör har större utrymme för egna tekniska lösningar men också ett större ansvar. Beställaren kan också välja att handla upp en ”styrd” totalentreprenad. I det fallet handlas entreprenören upp på ABT 06. Beställaren har dock styrt och redovisar vissa önskemål om hur byggnaden/anläggningen i slutligt skick ska se ut/ha för funktioner. Den beställare som vill ha stort inflytande över tekniska lösningar och t ex ingående material i entreprenaden, skall handla upp en utförandeentreprenad. Etiketten – utförande eller total – är dock inte styrande för det ansvar entreprenören slutligen har. En entreprenör upphandlad på AB 04 kan mycket väl ha samma ansvar som en totalentreprenör, allt beror på hur det individuella kontraktsvillkoren ser ut (se också NJA 2009 s 388).
Det ska i sammanhanget omnämnas att det finns olika typer av samverkansformer, t ex partnering. Partnering innebär att parterna ska arbeta nära och ömsesidigt och fungera mer som partners än (mot)parter i ett avtal. Ofta används den typen av samverkansformer vid större projekt.
Det finns också några upphandlingsformer – ej att förväxla med entreprenadform – att överväga. Ska beställaren handla upp en eller flera avtalsparter (entreprenörer)? Flera avtalsparter innebär att en delad entreprenad handlas upp. Beställaren spar in t ex samordningskostnader. Å andra sidan måste beställaren själv sköta samordningen. Det finns en risk att entreprenörerna skyller på varandra om det t ex blir fel eller skador. Beställaren får å andra sidan ett större inflytande på vilka entreprenörer som etableras på arbetsplatsen; det är ju beställaren som beslutat om vilka som ska handlas upp. En avtalspart – generalentreprenören – underlättar å andra sidan livet för beställaren på så sätt att det bara finns en avtalspart och inga samordningsproblem (för beställaren). Å andra sidan har inte beställaren samma inflytande på vilka entreprenörer som etableras. Generalentreprenören beslutar i allmänhet själv vilka underentreprenörer denne anlitar.
Ersättningsformen för arbetena – fast pris/löpande räkning – styrs av vilket underlag, projektering, beställaren har. Det styrs också av med vilken snabbhet entreprenaden ska uppföras och när den ska vara färdigställd. Ska projektering ske under byggtiden saknas i praktiken möjlighet att erhålla ett fast pris.
Ett vite bör finnas med i kontraktet, d v s om entreprenören inte kan hålla den avtalade kontraktstiden, är entreprenören skyldig att utge ett vite. Ett vite har den stora fördelen att vitet ska betalas oavsett beställarens skada. Vitet är kalkylerbart för entreprenören. Att tänka på är att vid upphandling på AB eller ABT finns inget vitesbelopp eller procentsats intaget i standardavtalen, utan detta får förhandlas fram separat.
Vid upphandling av entreprenad bör också noggrant övervägas vilket försäkringsskydd som behövs i entreprenaden. Kan man som beställare nöja sig med det grundläggande försäkringsskydd som AB 04 och ABT 06 stipulerar eller krävs det tilläggsförsäkringar för arbetena?
Färdigställda entreprenadarbeten bör också besiktigas – AB/ABT utgår ifrån det. Besiktningen är beställarens mottagningskontroll, d v s genom besiktning kontrolleras att entreprenören har byggt på det sätt som entreprenadkontraktet stipulerar. Eftersom många entreprenadarbeten är komplexa och komplicerade är det oftast viktigt att anlita en professionell besiktningsman.
För det fall entreprenören och beställaren inte kan komma överens om tolkningen av något kontraktsvillkor stipulerar Byggbranschens Standardavtal att tvisten kan lösas antingen genom ett förenklat skiljeförfarande eller vid allmän domstol eller genom ett skiljeförfarande. Även här får övervägas vilka resurser beställaren, och för den delen entreprenören, har.
Checklista