08 november 2017
Susanne Falk och Maria Schefström hos Landahl har skrivit en expertkommentar i Blendow Lexnova om att ställföreträdarjäv kan leda till ogiltiga styrelsebeslut i ekonomiska föreningar.
Sedan juli 2016 är styrelseledamöter i ekonomiska föreningar uttryckligen förhindrade att delta i handläggningen av en fråga om avtal mellan föreningen och en juridisk person som ledamoten får företräda. Exempelvis får en styrelseledamot i en bostadsrättsförening varken delta i beredningen, överläggningen eller beslutet av en fråga om avtal som rör föreningen och det byggbolag där ledamoten också sitter i styrelsen.
Från och med den 1 juli 2016 innehåller lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL), som även är tillämplig på bostadsrättsföreningar, en ny självständig jävsgrund för styrelseledamöter, så kallat ställföreträdarjäv i 6 kap. 10 § p. 3 FL. Den nya bestämmelsen innebär att en styrelseledamot eller en verkställande direktör i en ekonomisk förening anses som jävig vid handläggningen av en fråga om avtal mellan föreningen och en juridisk person, exempelvis ett bolag eller en annan förening, enbart på den grunden att ledamoten får företräda bolaget eller den andra föreningen. Ett exempel är en styrelseledamot i en bostadsrättsförening som även är styrelseledamot i ett byggbolag. Han eller hon är då jävig om det vid styrelsemötet i bostadsrättsföreningen ska behandlas en fråga om avtal mellan föreningen och byggbolaget.
Förarbetena till den nya jävsgrunden om ställföreträdarjäv är tämligen kortfattade (prop. 2015/16:4 ). Vägledning får därför istället hämtas från kommentarer och förarbeten (prop. 1997/1998:99) till aktiebolagslagen (2005:551) (ABL), som har en motsvarande reglering om jäv för styrelseledamöter.
Med att företräda föreningens motpart menas att ledamoten, ensam eller tillsammans med annan, i egenskap av styrelseledamot, verkställande direktör, särskild firmatecknare eller på grund av fullmakt har rätt att företräda motparten. Att styrelseledamoten i sin roll hos motparten inte har varit direkt berörd av den aktuella frågan har ingen betydelse. I begreppet avtal omfattas också rättegång eller annan talan. Med avtal avses även ensidiga rättshandlingar som har betydelse för ett avtals uppkomst, ändring och upphörande, exempelvis anbud, accept, uppsägning eller hävning. Även en gåva kan omfattas av bestämmelsen.
Om styrelseledamoten är jävig får han eller hon varken delta i beredningen, överläggningen eller i beslutet av frågan om avtal. Ledamoten ska överhuvudtaget inte vara närvarande i sammanträdesrummet. Styrelseledamoten kan dock vara närvarande vid en förhandling i egenskap av representant för motparten, även fast det sker i samband med styrelsemötet. Den jävige ledamoten får inte heller utan särskilt bemyndigande underteckna avtal som han eller hon har varit förhindrad att handlägga på grund av jäv. Styrelsen borde emellertid inte vara förhindrad att utan särskilt bemyndigande ge den jävige ledamoten i uppdrag att verkställa avtalet eller beslutet.
Från regeln om ställföreträdarjäv finns två undantag. För det första ska bestämmelsen inte tillämpas om föreningens motpart är ett företag som ingår i samma koncern som föreningen. Undantaget motiveras av praktiska skäl då det i en koncern ofta finns personer som är styrelseledamöter i flera av koncernföretagen. Om sådana ledamöter inte skulle få delta i handläggningen av avtal mellan koncernföretagen skulle det kunna leda till att styrelsen på grund av bristande beslutsförhet inte kan fatta något beslut.
Det andra undantaget avser situationen då föreningens motpart är ett företag som ingår i samma koncernliknande företagsgrupp som föreningen. Med det menas en grupp av företag enligt koncerndefinitionen i 1 kap. 4 § FL, men där det bestämmandet inflytandet i gruppen utövas av någon annan än en ekonomisk förening. Ett exempel på en sådan företagsgrupp är en koncern enligt aktiebolagslagen, där ett aktiebolag är moderbolag och en ekonomisk förening dotterbolag. Även i de fallen kan företagens styrelser utgöras av samma personer.
Bestämmelserna om jäv syftar till att skydda föreningen mot att styrelseledamöter tillgodoser sina intressen på föreningens bekostnad. Om ett beslut fattas trots att någon i styrelsen är jävig är beslutet som utgångspunkt ogiltigt och får inte verkställas. Om motparten varit i god tro i frågan om jäv kan föreningen ändå vara bunden av beslutet. God tro torde emellertid i princip vara omöjligt i en jävssituation. Föreningen är dock bunden av beslut som innebär att styrelsen eller den verkställande direktören har överträtt en bestämmelse i stadgarna eller en bestämmelse som har meddelats av ett annat organ, oavsett motpartens goda eller onda tro, se 6 kap. 14 § andra stycket FL.
Även om en jävig ledamot har avstått från att delta i handläggningen men ändå varit närvarande under överläggningen kan beslutet bedömas som ogiltigt. Beslutet bör dock inte anses som ogiltigt om beslutet hade blivit detsamma även om ledamoten inte hade varit närvarande. Bevisbördan i ett sådant fall läggs sannolikt på den part som påstår att beslutet inte har påverkats av den jävige ledamotens närvaro – något som i de flesta fall kan bli svårt att bevisa.
För att undvika risken för uppkomsten av jäv vid ett styrelsebeslut finns möjligheten att istället hänskjuta frågan om avtal till stämman. En jävig styrelseledamot är nämligen i egenskap av medlem i föreningen oförhindrad att rösta vid stämman, så länge han eller hon inte är jävig enligt bestämmelserna om jäv vid föreningsstämma i 7 kap. 36 § FL. Det enklaste och i många fall det korrekta sättet är att fatta beslutet i styrelsen och då utesluta den jävige styrelseledamoten från handläggningen. Detta under förutsättning att styrelsen är beslutför även utan den jävige ledamoten, med eller utan suppleant som träder in. Om beslutet redan är fattat med den jävige ledamoten kan styrelsen läka beslutet genom att fatta ett nytt, formellt sett korrekt, beslut.
Föreningslagens reglering om jäv för styrelseledamöter är hämtad direkt från aktiebolagslagen och har i princip samma utformning. Aktiebolagslagen har sedan år 1999 innehållit en bestämmelse om just ställföreträdarjäv, i 8 kap. 23 § p. 3 ABL. Anledningen till att bestämmelsen om ställföreträdarjäv infördes i aktiebolagslagen var att det ansågs att även fast en ställföreträdare inte hade något definierbart egenintresse som kunde strida mot bolagets så fanns det typiskt sett ändå en risk för att han eller hon inte tillvaratog bolagets intresse i den utsträckning som var lämplig. Detta skäl har nu bedömts även göra sig gällande i ekonomiska föreningar och därmed även i bostadsrättsföreningar.
Den enda textuella skillnaden mellan föreningslagens och aktiebolagslagens reglering om jäv för styrelseledamöter är att det i den sistnämnda lagen finns ytterligare ett undantag som innebär att jäv inte anses föreligga om styrelseledamoten, direkt eller indirekt genom en juridisk person, äger samtliga aktier i bolaget. Det undantaget härrör från ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 1981 s 1117) där domstolen slog fast att det, i de fallen när en styrelseledamot äger samtliga aktier i bolaget, inte kan föreligga någon intressemotsättning som kan grunda jäv. Denna omständighet är sällan aktuell i en ekonomisk förening då en förening alltid har flera medlemmar. Det är dock inte helt ovanligt att en förening i enskilda fall, under projekteringsstadiet och byggprocessen, ägs av flera olika juridiska personer som en ledamot kan äga samtliga aktier i, varför ett indirekt ägande kan föreligga även för föreningar. Frågan är om detta är ett förbiseende av lagstiftaren eller om det har funnits en önskan att regelverken ska se olika ut.
Den nya jävsbestämmelsen om ställföreträdarjäv kompletterar föreningslagens två tidigare jävsgrunder. Styrelseledamöter får sedan tidigare inte handlägga en fråga om avtal mellan honom eller henne själv och föreningen, så kallat direkt avtalsjäv, eller mellan föreningen och tredje man, om ledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens, så kallat intressejäv. Det har således tidigare varit ett krav att en styrelseledamot, som även haft rätt att företräda föreningens motpart, har haft ett väsentligt intresse som ansetts kunna strida mot föreningens för att jäv ska anses ha förelegat. Eftersom det enligt den nya jävsgrunden om ställföreträdarjäv nu inte längre krävs ett väsentligt intresse, och inte ens någon egentlig inblandning i frågan, kan jävsregleringen för styrelseledamöter i ekonomiska föreningar nu ses som något striktare än tidigare. Styrelsens handlingsutrymme har till viss del begränsats. Tillkomsten av den nya bestämmelsen innebär även att styrelseledamöter i ekonomiska föreningar nu kommer att fatta beslut på villkor som är mer likvärdiga de för styrelseledamöter i aktiebolag.
Möjligen har de två tidigare jävsgrunderna och sunt förnuft till stor del täckt även det nya ställföreträdarjävet, men i de fall det tidigare har förekommit tveksamheter är det nu ingen tvekan om att det är fråga om jäv. När vi genomför kurser får vi ofta frågor avseende jäv då många verkar tycka att det är ett svårt ämne. Generellt sett tycker vi inte att det är så svårt. Har man ett intresse som kan strida mot föreningens ska man avstå från att medverka på styrelsemötet, när tanken om jäv dyker upp är den troligen korrekt. Det handlar om förtroende och din sysslomannaställning innebär att du ska avstå från att medverka i förberedelse och beslut. Du undviker genom detta enkelt misstroende från aktieägare och medlemmar. Bara risken att misstanke kan uppstå hos andra att du har påverkat eller medverkat till ett beslut där du har ett eget intresse bör räcka för att avstå från att medverka.
Vårt generella råd när det gäller transaktioner och avtal där en ekonomisk förening är inblandad är att redan vid uppstarten av projekt säkerställa att ledamöterna och VD:n i bolaget eller annan förening inte är desamma som i föreningen. Om jäviga ledamöter ändå förekommer är utgångspunkten att beslutet fattas på styrelsemöte där den jäviga ledamoten inte närvarar, alternativt att frågan avhandlas på föreningsstämma, oaktat att det är en styrelsefråga. Glöm inte heller, om den ledamot som är jävig ska underteckna avtalet, att i beslut ta med bemyndigande från övriga ledamöter eller stämma att underteckna avtalet. Det är också bra att tänka på att den nya bestämmelsen har gällt sedan juli 2016, varför beslut kan vara ogiltiga om den nya punkten om jäv inte har beaktats.
Det är viktigt att iaktta den nya jävsgrunden inte bara för att avtalet annars är ogiltigt, utan även då ett beslut som skadar föreningen kan innebära att samtliga ledamöter blir skadeståndsskyldiga.